Är så förbannat svårt och förstå sig på, orättvist elakt deprimerande men kan ändå visa sina stunder med glädje lycka kärlek och skratt!

Min största dröm sen barnsben och ända in i tonåren var att bli vetrinär! Hur e mitt liv nu då? ( Misstolka mig inte nu älskar min son över allt annat och kan inte leva utan honom) Sitter mitt ute i Norrland utan körkort, svårt och lära känna dessa tillknäppta personer ( många är såna) hemlängtan så jag tror hjärtat brister och problem i förhållandet!Har 4 kurser kvar sen kan jag börja jobba som undersköterska( inte mitt drömyrke men ändå ett roligt jobb)... Känner mig tom, ensam och allmänt ledsen bara..

Det som är positivt är att min älskade son Alfred förgyller dagen på något sätt, han har alltid bus för sig:) mamma alltid finns ett telefonsamtal bort ( tack och lov för det), får 2 nya medlemmar till vårat hem nästa lördag och jag har fått timvik:) Har äntligen träffat 2 underbara kompisar här uppe...Tanja-Tack..Hanna-Du e rolig du:)

Kanske borde göra nånting drastiskt åt min situation, funderingarna finns där kan jag säga...! Usch vicken deppig blogg de blev idag, men var tvungen efter denna förmiddag!

Puzzlet går bra, nästan hela ramen klar och då har ja bara hållt på 2 timmar sen igår kväll=) Skriver mer sen..